Lärarhandledning - Pausad filmvisning
Ett didaktiskt verktyg som lämpar sig mycket väl för Binogis lektionsmaterial är pausad filmvisning. Det innebär att man som pedagog visar en mindre del av en film och sedan pausar filmen. Vissa filmer ger kanske till och med kul att pausa flera gånger. Sedan har pedagogen förstås möjlighet att fortsätta filmen till sitt slut, men det kanske inte alltid är nödvändigt.
Forskning visar att när man lär sig något helt nytt är det väldigt lätt att belastningen på hjärnan lätt blir för stor och förståelsen går förlorad. Därför kan det vara nyttigt att pausa filmen och låta eleverna processa stoffet, särskilt om det är ett nytt arbetsområde.
Pauser kan självklart göras av olika anledningar, men poängen här är att det möjliggör didaktiska vinster. Nedan följer några exempel (titeln på Binogis film står i kursiverad fet font):
För att förankra filmens innehåll med elevernas förförståelse
Elever är mest villiga att lära sig när de kan bygga vidare på tidigare kunskaper.
(Hattie, Yates, 2014)
- Ex. Hörseln - En paus innan filmen fokuserar på just hörseln kan öppna upp en diskussion till hur Beethoven eller musik hör hemma på en NO-lektion. Kanske kommer samtalet in på ljud och vad det är, eller så finns elever som vet om att han var hörselskadad. Eleverna kanske minns kunskaper om hörseln de fått tidigare.
För att aktivera eleverna - elever kan ventilera sina egna idéer
När hjärnan blir aktiverad ökar möjligheten att lära sig nåt nytt. (Hattie, Yates, 2014)
Ex. Vad är demokrati? - Eleverna kan själva få föreslå regler/lagar som kan behövas för att man ska kunna vara sams på ön. Sedan kan man jämföra med de idéer som karaktärerna i filmen för fram.
Ex. Trafiksignalsystem del 1 - En paus efter ca 30 sek ger en chans för eleverna att själva komma med förslag på och idéer om hur ett trafikljus faktiskt fungerar.
Ex. Hållbar biologisk utveckling - En paus efter frågan “Eller kan vi tänka oss en utveckling som är hållbar?” (ca 2.33) öppnar upp klassrummet för elevernas egna tankar och förslag.
För att skapa intresse - “cliffhanger” - vad händer sen?
När elever får ett mysterium att fundera på aktiveras hjärnan, vilket stimulerar inlärning. Se ovan.
Ex. Vad är demokrati? - En paus efter att människorna har gått i land på den öde ön kan ge extra nyfikenhet - vad tror ni kan hända? Vilka problem kan uppstå?
För att ge pedagogen möjlighet att göra konkreta kopplingar till elevernas närmiljö eller livssituation, dvs göra stoffet mer autentiskt
Om materialet upplevs som autentiskt blir elever ofta mer motiverade till att lära sig. (Wery & Thomson, 2013)
Ex. Lånord - Denna film är kanske extra intressant om man undervisar elever med annan bakgrund än svensk. En paus efter filmen har förklarat vad lånord är ger elever möjlighet att fundera på vilka lånord som används i deras umgängeskrets. Finns det ord som de skulle vilja att svenskan lånar in för att de fyller en funktion som saknas?
Ex. System och delsystem - En paus efter att filmen presenterat transportsystemet (ca. 2.20) ger pedagogen en chans att tillsammans med eleverna undersöka vilka system som finns i elevernas direkta närmiljö.
Referenser:
Hattie & Yates - Hur vi lär, 2014
Wery & Thomson - Motivational strategies to enhance effective learning in teaching struggling students, 2013, via Skolverket